Som ett personporträtt i Bostad

Sömncykler som inte riktigt verkar vilja ställa sig tillrätta.
En bebis som är mera vild än tam på kvällarna.
Ett barn som vill gå upp innan klockan slagit sex på morgonen.
Ett barn som kommer och gör pruttljud på dina kinder bara för att du ska återgälda gärningen under förtjusta skrik och kiknande skratt.
 
Jag surfar bäddsoffor och undrar om jag är riktigt klok.
Nojar över planändring och framtiden.
Fast är ganska nöjd ändå.
 
Fyra månader kvar med jobb.
Cirkalisa fem månader plus minus ett par veckor till bebis.
Det känns kort och är rätt bra det med.
Vi hinner ordna lite.
Hoppas mest att det går på rutin.
En dryg vecka kvar till ultraljud.
Som vi på sätt och vis inte vill göra.
 
- Ja, du orsakade ju lite diskussioner här sist du var gravid...
 
För att man inte rättar in sig i ledet.
Faller in i mallen.
Jobbigt.
Men också tacksam att jag tog mig själv på allvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0