villabarn

Jag var och klippte mig idag.

Heaven!

Fast först en liten skrämselchock; när jag kom dit var dörren låst och lokalen nedsläckt. I ett fönster satt en skylt om att de flyttat. Shit! Jag kommer missa min tid!

Sedan såg jag att de flyttat två kvarter och jag som var några minuter tidig hann gott och väl gå dit utan att bli försenad.

 

”Vill du få håret tvättat? Lite huvudmassage? Massage i stolen?”

Ja-a-a tack!

 

Det är liksom här heaven kommer in.

I och med flytten till nya lokaler har de skaffat nya stolar till tvättställen, med inbyggd massage. Jag frågade om det var okej att somna, och det var det. Dock lyckades jag faktiskt hålla mig vaken, men det var bara precis. Så fantastiskt underbart skönt.

 

Sedan blev jag klippt.

I lugn och fin takt.

Och så ser jag plötsligt att mitt hår ser lite underligt ut, som om det är en utväxtkant i det.

 

”Är det så att mitt hår är ljusare längre in?”

”Jo, det stämmer. Och det syns ännu mer i nacken.”

 

Jahapp, där ser man. Jag som under tio års tid fått lite, lite mörkare hår varje år (borträknat sommarens solblekning) har plötsligt fått en utväxt med blondare hår. De understa fem-sex centimetrarna är betydligt ljusare än resten. Som tur är så syns det bara när man håller håret vinkelrätt ut mot huvudet så jag tänker nog låta bli det. Spännande med amningshormoner.

 

Efter att håret var färdigt frågande hon om jag ville få det lockat eller plattat.

Åh underbara människa!

När jag var liten (fem-sex-sju år) så brukade varje frisörsklippning avslutas med att frisören lockade mitt hår med locktång. Sedan var det en mycket nöjd liten flicka som skuttade iväg därifrån. Är man född med sprikrakt hår så var annars lösningen att sova på blöta flätor för att få lite volym, men det blev aldrig lika fint som med locktång (eller krulltång som vi sa då).

 

Sedan dess så har mycket förändrats.

Frisörerna ville inte längre locka mitt hår utan plattången gjorde sitt intåg.

 

(Tänk dig plattång på mitt hår, är det någonsin en bra idé? Inte om du frågar mig. Jag brukar bara be dem om att spraya det lite och rufsa till det, gillar inte när man ser för ordentlig ut.)

 

Locktängerna fick ligga i sina omoderna dammvrår och mögla.

Tills idag!

Fast jag fick lockar från plattången.

Och det blev bara så fint.

Vips förvandlades jag och blev ånyo fyra bast.

Och jag har riktigt sagohår.

 

Efter att jag betalat så studsade jag iväg på gatan.

Hela världen är min!

K tyckte också att det var fint.

Eller ja, orden var kanske snarare ”sött, gulligt”. Och kanske mer om mig än om håret. Men men.

 

Jag är sugen på att permanenta håret.

Och hennafärga det.

Och tatuera mig (igen).

Och kanske några till piercings?

 

Ibland är det farligt att vakna på ett kreativt humör...