villabarn

Vi är sådär lite lagom effektiva, jag och K.
Viker upp en låda, leker med datorn.
Packar ner några saker, datorpaus.
Avslappnat.
Och tokvarmt i lägenheten.

Vi har gott om tid, varför stressa?

---

Har sprungit några dagar nu.
Det blir lättare varje gång.
Och jag mår bra.
Längtar till måndag och fullkontakten igen.
Även om jag oroar mig lite, lite för hur revbenen har påverkat konditionen.

Å andra sidan tar det bara några veckor innan jag har hunnit ikapp det där igen.

---

Det är en otroligt positiv dag.
Kan inte se något negativt.
Allting löser sig.
Vi är ju bäst.